parishjulet

Jag sitter i ett Parishjul. Inte bokstavligen. Du sitter i ett Parishjul. Inte bokstavligen. Vi alla sitter i ett Parishjul. Vi alla upplever vardagen. Den går runt, runt och runt. Veckans alla dagar är sig lika. Inget sticker ut. Kanske skymtar man en resa när man sitter i hjulet. En resa bort från rutinerna. Kanske ser man en främmande man där borta vid horisonten. Kanske äter man fredagstaco en måndag. Men annars vandrar man på samma väg. Man ser samma sak när man åker runt hjulet. Om och om igen.

 

Man vaknar på måndagen av att alarmsignalen ekar mellan husets fyra väggar. En lång skol/arbetsvecka att beta av ligger framför en. Tisdagen erbjuder samma sak. Det är bara att tacka och traska vidare på vägen. Onsdagen erbjuder samma sak. Tacka och ta emot. Man vaknar på torsdagen och inser att det inte är en evighet kvar till veckans höjdpunkt – helgen! Ett ögonblick. Fredag! Lättad och full av välbehag. Så är det alla veckor. En oändlig tur i ett uttjatat Parishjul. Är detta alla kallar livet? När stannar Parishjulet?

 

Jag har för mig att Parishjulet stannar när du har åldern inne. När du är gammal nog för att köpa gåvor till barnbarnen. När du lever på pensionen och vardagen är vad du gör den till. Jag har långt kvar till den långa ledigheten, men åh vad jag längtar. Längtar du? Stå ut. Det brukar folk säga till mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0