just nu

 
Jag har under ett par gånger den senaste tiden tänkt att skriva något här, men det har liksom inte blivit av tråkigt nog. Saknaden till att skriva av sig i ett blogginlägg har faktiskt vuxit sig ganska stor. Har kommit fram till (efter lite räknande på fingrarna) att jag har haft denna blogg i sex (!!!!!!) år. Det är lång tid.
 
Annars då? Dagarna flyter på, i vanlig takt, men inget som sticker ut. Vardagen är som ett pariserhjul, det bara går runt och runt. Men jag har faktiskt mycket att se fram emot där borta i horisonten. Stockholm, Håkan Hellström och Bråvalla är några av sakerna. Och att jag i och med min födelsedag har ett par slantar till kommande tatuering gör mig så jävla pepp på allt. Hur vet jag inte... Jag längtar i alla fall till kommande tider!
 
 
 
 

en nyans av grått

Och så var det höst igen. Snart vinter. Den gråa nyansen ligger som en hinna över det annars vackra landskapet. Inte så roligt att betrakta, så jag försöker, så ofta som det bara gå, låta mina ögon vila i någon bra bok. Just nu är det "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann". Jag väntar ivrigt till Kristian Gidlunds andra bok kommer ut. Ser fram emot att läsa den. Den första boken fick mig att skratta, beundra, reflektera och gråta. Naturligtvis i positiv bemärkelse. En bok som har satt spår, helt enkelt!
 
 

det är över nu

På bara ett ögonblick är sommarens härliga dagar över. Den härliga bruna nyansen som prytt ens kropp faller av likt löven kommer göra när hösten är som djupast. Säg mig, är det inte tråkigt att vi nu har åtta dystra månader framför oss? Jag gillar inte det. Jag hatar hösten, faktiskt.
 
Vill bara ha sommar, bara ben och fräknig hy. Inte rosenröda kinder av kyla utan av värme.
 
 
 
 
 

sveper bara

Fingrarna sveper över tangenterna, men i huvudet är det stopp. Just nu råder det svår framkomlighet i min tankeverksamhet. Men det är inte alltid man behöver fantasin eller inspirationen, man kan knåpa ihop några väl sammanfattade ord ändå. Vad orden är sammanfattade av är en annan femma.
 
 
 

en blick tillbaka


efter alla dess år

 
Nästan en hel sommar har passerat sen jag skrev här sist och det är väldigt konstigt egentligen. Det som är så himla kul att skriva. Hela "bloggvärlden" känns lite främmande för mig nuförtiden eftersom att jag knappt läser några bloggar längre. Men längtan att skriva av sig i ett blogginlägg då och då ligger och pyser någonstans i min veliga själ. Helst av allt skulle jag vilja beskriva min själ som trasig för det låter så vackert. Jag skulle vilja skriva att jag sitter i mitt behagligt stökiga rum och sörplar rödvin eller avslagen öl och skriver på min kommande bok eller morgondagens krönika som ska publiceras i någon tidning. Men så är det inte, jag ligger nyvaken i sängen med en snorig näsa och tegelstenar i både huvud och kropp. Alltså är det inte så lätt att röra på sig med tanke på tegelstenarna, så jag blir nog liggandes här hela kvällen. Sicken otur!
 
Vill skriva så mycket mer, men jag sparar er det.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

we got the power

 
We got the power med Loreen är så jäkla grym! Musikvideon är också helt jävla grym!
 
 

framtidsplaner

I cirka tolv år har jag gått i skolan och jag har aldrig riktigt förstått att jag en dag ska ta studenten. Det kan bero på att det har varit så långt bort hela tiden, det har känts som en evighet till den dagen. Nu helt plötsligt är det knappt två veckor kvar. Jag har inte greppat det riktigt. Den här tiden är både läskig, ångestgivande och spännande. Jag vet inte om jag längtar eller inte. På ett sätt längtar jag, för jag har planer i mitt huvud. Jag har ritat upp en framtid i mitt huvud, i alla fall en liten framtid. Jag hade tänkt jobba lite och sedan söka in på någon journalistutbildning. Det är det jag vill just nu. Att jobba med något som ligger en varmt om hjärtat, det vill säga det skrivna språket, vore så himla roligt. Dessutom vill jag jobba med meldodifestivalen eller vara krönikör i någon stor tidning. Författare vill jag också bli. Fast man kan nog benämna mig som författare, har fått min novell publicerad i Prata om alkohols novellsamling. Jag får se vad tiden utvisar.
 
 
 

URVAL


ÄNTLIGEN

Äntligen har Caroline släppt sin turnéplan! Jag blev väldigt glad, men samtidigt besviken (varför vet jag inte????). Hur som helst, känns som en lättnad att jag nu vet att jag ska se henne en gång denna sommar eller ja, en gång detta år. Sedan 2009 har jag sett henne minst en gång varje år, det är en tradition kan man la säga, haha. Fem gånger sammanlagt och i SOMMAR SKA JAG SE HENNE FÖR SJÄTTE GÅNGEN. Denna lycka, denna fina jävla känsla som spirar i min kropp är fan inte nådig. Världens bästa Caroline. Seriöst, jag är fan besatt (börjar bli rädd för mig själv). Nej men, det ska bli otroligt häftigt. Min IDOL.
 
19 eller 20 juli intar jag Varberg. Hon har nämligen två spelningar på Majas Strandcafé, kanske borde gå på båda?
 

SOLEN LYSER

 
Några bilder som jag knäppte under onsdagens solhäng. Det var riktigt skönt väder ut så jag passade på att snöra av mig kängorna och vädra mina vinterbleka fötter. Lite kallt dock men ack så skönt. Jag älskar verkligen att gå barfota, det är en sån frihet.
 
 

BÄST

   
 
 
 
 

EGOISTIC

 
 
  

bara ett skelett

  Under huden eller ytan är vi alla likadana, eller?
 

 


pengar är lycka ibland

 
 
Om jag hade pengar så skulle jag köpa så mycket kläder! Men nu är det inte så, jag har inte ett enda korvöre över att lägga på kläder. Jag har knappt några byxor, tröjor, jacka eller någonting. Sitter här och "gillar läget". Det är så mycket som man ska lägga pengar på såhär års när man om några veckor tar studenten. En sak är säker, jag ska shoppa så mycket fint när jag väl har några kronor på kortet.
 
Förresten, folk som säger att man inte blir lyckligare av pengar. Äh, jag håller inte med det påståendet. Jag hade blivit mycket gladare och fått mer energi om jag hade fina kläder att ha på mig. Seriöst. Men ja, är man en fattig studenten så är man. Livet rasar inte samman för det?

Om

Min profilbild

RSS 2.0