blodet som pulserar










bilder som har publicerats tidigare








sista andetaget

2011 tar snart sitt sista andetag och det är med både glädje och sorg jag kommer minnas året som snart har passerat.
 Det var en förtjusande upplevelse att se Caroline af Ugglas och Orup. Sommarjobbet inom vården gjorde mig rik på ödmjukhet och hjälpsamhet. Skolan gav mig goda drömmar om framtiden, men den tog också min inspiration och kraft emellanåt, vilket gjorde allting hopplöst och dystert. Jag förlorade min kära familjemedlem på fyra ben och tårarna slutade aldrig rinna, kändes det som. Men när stjärnorna lyser på den nattsvarta himlen brukar jag titta upp och tänka att mina allra bästa vänner sitter där och tittar ner på mig. Jag saknar dem jättemycket, men jag vet att de har det superbra där uppe bland stjärnorna! 

Jag tryckte min första novell och den är jag stolt över att ha framställt. Heinz Liljedahl (Caroline af Ugglas livskamrat) önskade mig en trevlig sommar och det fick jag! Sommarlovet var en enda stor evighet som var fullspäckad med massvis med roligheter och lata dagar! 

Jag vet inte vad jag mer ska skriva. Året har varit fantastiskt tråkigt, roligt, hemskt och lärorikt. 
2012 ska jag ge tid till mig själv och mitt skrivande. Jag ska vara kreativ och låta mig ha mina inspirationslösa dagar. Sen ska jag spendera flera timmar under stjärnhimlen, där mina absoluta favoriter befinner sig! 
Tänk att 365 dagar snart ha passerat! Det är inte klokt vad tiden går fort. Jag är snart arton vintrar! 













 




myskväll

Jag sitter och inväntar det sista avsnittet av den spännande mini-serien som gick igår på televisionen. Efter att serien nått sitt slut ska jag hoppa i säng med den sista boken i triologin om Elsa Gustavsson. Det blir en perfekt avslutning av denna dagen som har spenderats på stan med min fina vän Viktoria. Nu börjar det!


nu är du här mitt jullov

Efter 60 minuter julshow på Åhaga har jag äntligen två efterlängtade veckor utan tidiga uppstigningar och "måste-verkligen-göra-saker" flåsandes i nacken. Mer än underbart!


flickan och kråkan

Mikael Wiehe får avsluta min kväll här på bloggen. Wiho!


Jag satt häromdagen och läste min tidning
en dag som så många förut.
O jag tänkte på alla dom drömmar man drömt som
en efter en har tagit slut

Då såg jag en bild av en flicka
med en skadskjuten kråka i famn
hon springer iväg genom skogen
så fort som hon någonsin kan

Och hon springer med fladdrande lockar
hon springer på taniga ben
o hon bönar och ber och hon hoppas och tror
att det inte ska vara för sent

Flickan är liten och hennes hår är så ljust
o hennes kind är så flämtande röd
kråkan är klumpig och kraxande svart
om en stund är den alldeles död

Men flickan, hon springer för livet
hos en skadskjuten fågel i famn
hon springer mot trygghet och värme
för det som är riktigt och sant

O hon springer med tindrande ögon
hon springer på taniga ben
för hon vet att det är sant, det som pappa har sagt
att finns det liv är det aldrig för sent

O jag började darra i vånda och nöd
jag skakade av rädsla och skräck
för jag visste ju alldeles tydligt och klart
att det var bilden av mig som jag sett

För mitt hopp är en skadsjuten kråka
och jag är ett springande barn
som tror det finns någon som kan hjälpa mig än
som tror det finns nån som har svar

O jag springer med bultande hjärta
jag springer på taniga ben
O jag bönar och ber, fast jag egentligen vet
att det redan är alldels för sent


shopping som nöje

Trettio minuter försenad kom jag flåsande och irriterad in i klassrummet. Busstrafiken är mer än jävlig när snön ligger som en hinna över vägarna. Vilken tur att vi inte hade så mycket för oss i skolan just idag. En timme med banankaka, chokladbollar, muffins, sockerkaka och kaffe var inte så energikrävande och mitt humör sköt uppåt efter min morgon med busstrafiken. Efter en påfyllning av mitt energiskafferi gick jag och min kompis runt i Knalleland.

Nu sitter jag och känner pirret som åker kana i min mage. Snart är det julafton och jag längtar av förväntan över vad som kan finnas i klapparna textat i mitt namn. Jag hoppas att jag får en rymdresa eller något annat som får mina smilegropar att närma sig öronen.

Resten av kvällen ska jag unna mina ögon en riktigt bra film. Hus i helvete är jättebra, så den ska bli min underhållning ikväll. Dessutom har jag två tidningar som väntar på att bli lästa. GT och STT! Jag älskar att läsa tidningar! Att hålla i en Metro när man sitter och pustar ut på bussresan hem från en dag i skolan är ren njutning, både för kropp och själ.



nästa år

Mikael Wiehe kommer till Borås nästa år! 11/2 kommer Mikael sprida sin värme inne i Folkan. Tror ni jag kommer vara där? Ja! Han har gjort makalöst bra tolkningar i Så mycket Bättre och att få se han live är något jag vill göra. Tusan vad glad jag är nu!


trolla bort bacillerna



Jag har gått in i ett bacillregn igen. En dag med vila har gjort mig väldigt rastlös, så imorgon ska jag till skolan. Det är sista dagen innan avslutningen och av tidigare erfarenheter lär den inte bli så energikrävande. Vilket är bra, för jag har noll energi på grund av min besvärliga hosta som sänker ner mig på botten hela tiden.

I skrivande stund sitter jag och lyssnar på fin musik och väntar på att kvällens middagsbjudning ska sändas på TV. Halv åtta hos mig är så bra, trots att jag inte har något större matintresse! Men nu ska jag ta plats i soffan och invänta Helge Skoog och hans vänner! Endast fem minuter kvar!

väck mig inte imorgon

Jag sitter och lyssnar på Emil Jensen. Jag är som en snögubbe en dag i mars och Emil är solen som brukar lysa då och får snön att smälta. Han är fantastisk och jag smälter varje gång jag hör hans låtar. Min rubrik kommer från en av hans låttitlar. Bara av att läsa min rubrik, så smälter man. Tänk då när man hör Emil sjunga den låten!?!?!?!  100 grader och snö kan det liknas vid.

Annars då? Jag är fortfarande skoltrött och har brist på inspiration. Det är tur att det inte är många dagar kvar till det efterlängtade jullovet! Längtar enormt mycket! Det ska bli hur skönt som helst att sova hur länge som helst i två veckor! ÅH! På tal om att sova. Imorgon får jag sova lite lite liiiiiiiite längre än vanligt. Sovmorgon, såklart! Jag börjar 60 minuter senare än vanligt, så nu ska jag fira det med linjära modeller och sånt. Matematik, ja.




klick klick klick












ett paket med kreativitet







Tomten, jag vill ha ett paket full av inspiration.


lite väl John & Yoko


arkivet








Wiehe och Afzelius


färglös oändlighet

Fjärilar och svalor som flyger över ängen med blomster. Smutsiga sommarfötter och glass som smälter. Cykeln som rullar över gator och torg. Det solblekta håret fladdrar i den varma sommarvinden. Tio veckor i ledighet och inga måsten existerar. Solen steker saltvattenstänkta kroppar. Bra musik. Glada miner och lyckorus i hela kroppen. Kalla drycker ur sugrör. Vänner. Bara vara. Nyklippt gräsmatta och det oskyldiga sommarregnet gör asfalten blöt.

Gröna löv byter färg och regnet slår mot den bara marken. Hårt och brutalt. Landskapet färgas grått. Lyckoruset försvinner. Allt blir en oändlighet. Färglös oändlighet.


landet är allt som ligger utanför stan



Det första avsnittet av julkalendern var jättebra och förhoppningsvis är de kommande avsnitten också det! Min favoritjulkalender sändes 2 månader innan jag föddes. Julen 1993. Jag som älskar katter (min bror säger att jag är kvinnan i lottoreklamen, hon med alla katter) föll för Gubben Pettson och den förtjusande katten Findus. Sunes jul är också rolig.


önskningar

1. En resa till rymden (gärna med Christer Fuglesang, men det är inget måste)
2. En katt som gärna får ha namnet Konrad/Nils/Pål/Kurre/Tore/Ture/Mårten
3. Böcker, massvis med böcker (ska bli en boknarkoman)
4. Massvis med pengar
5. Upplevelser utöver rymdenresan
6. En orange tak- eller fönsterlampa


RSS 2.0