och så var det ett minne blott

Året börjar lida mot sitt slut och det är lika konstigt varje gång man står där på nyårsnatten och bara "hej då, gott nytt år" och så är föregående år ett minne blott.
 
 
Början av året minns jag inte så mycket, men naturligtvis minns jag Melodifestivalen 2012 som startade i början av året. Om jag inte missminner mig så var Thorsten Flinck och Revolutionsorkestern med i den första deltävlingen? Jag kommer ihåg att jag satt och youtubade Thorsten samma dag som den första deltävlingen ägde rum. Vilken man! Var har du varit i hela mitt 18-åriga liv? Den kvällen fick jag en till idol. Visst var det fräckt att han tog sig vidare till final via andra chansen?! Hela Melodifestivalen var riktigt bra med tanke på att det var många bra artister med.
 
Varje gång jag hör Euphoria med Loreen ryser jag i hela kroppen. Helvet vad bra det kändes att kamma hem Eurovision song contest. När röstningen var kunde jag inte låta bli att storle varje gång de filmade där Sverige satt. Christer Björkman var så söt!
 
Hade stenkoll på Thorsten Flinck och fick reda på att han hade en spelning på Sagateatern i Borås. Bokade två biljetter i hopp om att någon ville följa med mig. Min kompis Becca nappade och vi åkte förväntansfulla in till Borås och såg Thorsten och Kenny Håkansson live. Fy fan vad bra herrarna var! Om jag ska skriva i ärlighetens namn så var jag och Becca lite rädda när han kom in på scenen. Han kallade publiken "bonnjävlar" och hånflinade mystiskt. Men hans framförande av låtar, berättelser och dikter vägde mycket väl upp starten.
 
 
 
 
Slutade andra året på gymnasiet med en fruktansvärd skrivkramp i fingrarna och påbörjade tio veckors sommarlov. Man kan säga att jag tog vara på vädret den sommaren på grund av att jag sommarjobbade med utomhusmiljö, tjänade storkovan och stack till New York och påbörjade med min självbiografi. Haha, nej sommaren fortsatte här hemma i Sverige. Besökte kusten ett par gånger, njöt av värme och solen, skrattade genom festligheterna och så vidare. Efter en behövlig ledigheten kickade jag igång trejde året på gymnasiet. Fy fan vilken tråkig termin det har varit. Alla lektioner har varit urtrista, textkommunikationen har varit en ren pina att ta sig igenom den här terminen. Jag har haft en sån otrolig brist på inspiration och motivation till allt som rör skolarbete. Har gått igenom denna termin med "Vad som helst kan hända med mig, vill jag offra min kväll för en läxa?" Nej, absolut inte. Jag har insett att man kan komma långt med halvtaskiga betyg, bara man har social kompetens och kan kommunicera!
 
Praktiserade i alla fall på ett jätteroligt och givande ställe, Borås Tidning! Jag intervjuade, gjorde enkäter på stan, skrev artiklar och krönika som blev publicerade i tidningen. Det var sjukt kul.
 Jag deltog i en skoltävling med ämnet Alkohol och droger. Min novell som jag bidrog med tog tyvärr inte hem 10.000 kronor till klassen, men den blev publicerad i deras bok som ges ut till skolorna.
 
 
 
Inte nog med att jag fick se världens bästa Flinck, jag gick även på Allsång med Caroline af Ugglas och Heinz Liljedahl. Jag kan inte med ord beskriva hur fantastiskt det var att träffa Caroline.
 
 
Det går inte att gräva sig in på djupet av mitt år, men jag skriver bara en lättsam summering. Det är svårt att plocka fram händelser som var för flera veckor sedan.
 
Vad mer har varit extra roligt i år? Jo, jag tog mitt körkort och blev så himla glad på grund av att jag slapp åka till trafikskolan och pina mig igenom körlektioner med en puckad lärare. En sak som är väldigt populärt, men som jag gjorde en avstickare emot var att jag inte uttalade mig i diverse sociala medier om mitt nytagna körkort. Det är faktiskt nu som är den första gången i sociala medier som jag nämner att jag har körkort. Det du bloggen, det är stort!
 
Min längtan efter en fyrbent vän (förtuom Ringo Berra) var stor och till slut gick den inte att behärska längre. Så Harald fick flytta hem till oss. Han är så gosig, min kissemisse. Som jag nämnde förut, i ärlighetens namn... Jag var lite ledsen för att jag hade valt bort Lennart och Tzatziki, men det har jag egentligen inte gjort. De sitter där upp bland molnen och stjärnorna och betraktar oss med deras fina kattögon. Min små hjärtan.
 
 
 
Summan av kardemumman: Mitt år har varit roligt, tråkigt, lättsamt och jobbigt. Det har varit en berg- och dalbana på både gott och ont. Jag har träffat många roliga människor, spenderat flera dygn med att skratta och ja listan kan göras lång. Om jag vill göra om 2012? Nej, för nu blickar jag framåt. 2013 väntar på att fyllas med minnen och händelser. Nu spinner jag vidare på mitt liv.
 
Till sist vill jag dela med mig om ett par kloka ord som Caroline af Ugglas har skrivit "Defekter ger effekter". Hej då 2012!
 

sparat dokument

När livet dog ut.

 

Så hade den katastrofala revolutionen satt sitt spår. Staden var stillsam och grå. Träden och gatorna vara blottade för tomheten.

 

Det var en kylig eftermiddag och folket var på väg hem från dagens aktiviteter. Jag kände hur dagens stress for ut genom deras andetag. Folket hade blivit befriade från den strukturerade vardagen. Jag var där, men ingen såg mig.

 

Plötsligt började marken vibrera och folket stannade upp. Deras blickar flackade av vetskapen att inte veta vad som hände. Jag stannade också upp. Aldrig i hela min existens har jag varit med om något liknande. Det ofattbara som hände drabbade en hel stad och lämnade mig ensam kvar.

 

Ett svart slukande hål på väg mot en obekant framtid. Om vi kunde ana vad som skulle ske härnäst skulle vi reagera. Sätta stopp för det som senare skulle betecknas revolution.

 

Universum är så fascinerande och stort. Där finns det tusentals obekanta föremål. Om någon hade frågat mig om jag visste vad som fanns där uppe hade svaret varit nej. Jag kan egentligen inte tänka, jag har ingen koll på vad tiden är eller vad som egentligen sker. Men jag kan ana och på så sätt har jag insett att det har hänt något som egentligen inte borde hända.

 

Kraschlandning mitt på Stora torget. Liven rörde sig i takt med tiden men plötsligt stannade vardagen upp. 

 

Flickan gav en kontrast till den gråa staden. Hennes hår som var blänkande rött lyste upp färglösheten.


på god väg

Vi gick barfota på stadens gator
Asfalten var varm som en kokplatta
Men vad gjorde det när vi var på väg till en ny destination
Tillsammans
 
 
 
 
 
 

RSS 2.0