sov nu min vän
Älskade vän som svängde runt på dansgolvet, då håret var blänkt av väldoftande hårspray och din kropp prydes av din nya skimrande klänning. Du var så fin, min käraste.
Jag står framför spegeln, sluter ögonen och ser oss hand i hand vandrandes längs landsvägen. Ditt hår var rufsigt efter en kväll fylld av skratt och berusning. Jag kunde ana en doft av cigarettrök, trots att du inte rökte. Men hela kvällen låg röken som ett tungt moln över vardagsrummet och spred sig i hela lägenheten.
Jag öppnar ögonen försiktigt och hoppas att du ska stå där framför mig. Spegelbilden jag möter får mitt hjärta att dunka ännu snabbare och den obehagliga känslan sprider sig i hela kroppen. Jag är förstörd. Kroppen ekar av tomhet. Jag sväljer gråten. Hjälplös framför spegeln och hjälplös inför hela världen. Vem är jag utan dig? Är jag ens någon?
Med din arm runt min midja gick vi igenom gryningen ovetandes om vem som väntade på dig bakom hörnet. Döden väntade på dig, men inte mig.