3. mina kompisar

Mina kompisar är härliga kompisar! Jag är otroligt tacksam över att jag får vara deras vän och att de är mina vänner. Gammal vänskap rostar aldrig.


2. vad får mig att må bra/dåligt

Det finns många saker som får mig att må bra. Utflykter, konserter, härligt umgänge, bra musik och böcker, fint väder och lov är något som får mig att må bra. När jag är frisk mår jag bra. Om jag lyckas med något som jag trodde var omöjligt blir jag glad och mår bättre än bäst.

Men om jag drabbas av sjukliga baciller eller om det regnar när jag egentligen vill att det ska vara fint väder kan mitt välmående sjunka. När jag förlorade mina katter mådde jag dåligt. När jag var nära att få IG i två ämnen kändes det som om jag var ensam på botten av ett djupt hav, det fick mig att må dåligt.

Även om det suger att må dåligt, kan det vara bra emellanåt. Jag lär mig att uppskatta stunderna jag mår bra i bättre. 


1. det här är jag

Martina är mitt namn och jag är snart arton jordsnurr. Jag lever med min fina familj (som innehåller en sprallig hund, en mamma, en pappa och tre småbröder. Har även en storasyster som är tillräckligt stor för att bo i en egen lya) i en fantastisk kommun som ligger nära den gröna naturen och några få mil ifrån pulserande stadslandskap. Jag uppskattar det! Att man kan ta sig var som, utan att åka speciellt långt.

Jag läser mitt andra år på Medieprogrammet i en närliggande stad och där jag har valt att inrikta mig på foto/journalistik. Jag kan inte låta bli att fascineras av framtiden, men samtidigt skrämmer den mig. Jag vill inte bli vuxen samtidigt som jag vill kicka igång en karriär inom media.

Vad kan man berätta mer? När lediga stunder tar fart gillar jag att fotografera, läsa böcker, skriva och umgås med mina nära och kära. Det är väldigt trevligt att bara vara, också. Ligga i sängen och titta upp i taket, typ!

Något annat som ligger mig varmt om hjärtat är katter. Jag har två stycken uppe i himlen. Båda två förlorade jag inom loppet av ett år. Den ena blev påkörd och den andra blev ett offer för en sjukdom. Jag saknar dem väldigt mycket och jag gillar att skriva hur mycket jag saknar dem på min blogg.

Något mer än detta är jag inte. En enkel tjej i ett enkelt land helt enkelt.


önskningar

1. En resa till rymden (gärna med Christer Fuglesang, men det är inget måste)
2. En katt som gärna får ha namnet Konrad/Nils/Pål/Kurre/Tore/Ture/Mårten
3. Böcker, massvis med böcker (ska bli en boknarkoman)
4. Massvis med pengar
5. Upplevelser utöver rymdenresan
6. En orange tak- eller fönsterlampa


glöden saknas

Jag är jäkligt skoltrött just nu. Prov- och läxvägen är ren. Det är ingenting, men det är just att gå upp, ta sig till skolan och sitta där inspirationslös och inte känna att man åstadkommer någonting vettigt. Jag är inte nöjd med texter jag lämnar in på texten - men jag lämnar in det jag åstadkommit i alla fall. För jag orkar inte sitta och göra det bättre. Brist på inspiration, ork och motivation! 

Jag är till och med trött på min inriktning (foto & journalistik) och det är ju det jag vill syssla med! Men jag känner mig så himla osmart och så vidare. ÅÅÅÅÅÅÅÅH. Nya tag efter helgen.  Nya tag efter höstlovet. Det lovar jag mig själv!

Jag läste en intervju med Peter Stormare i Piraja, han nämnde något som jag snappade åt mig.
- Skit i alla och lyssna på din inre röst.


sommaren kommer

Kompisar, ikväll blev det sommar i Borås!

De fartfyllda torsdagarna i Borås startade idag, med September. Inte månaden, utan artisten. Det hade varit lite knasigt om sommaren startade med månaden september. Jag längtar till Orup. 21 juli befinner jag mig i Borås.
Sen kan jag faktiskt nämna att jag är sugen på att se Veronica Maggio, som också gästar Borås.

Det jag egentligen ville komma till..
I takt med gröt-tallrikar och kaffesörplande läste jag i BT (Borås Tidning, ganska logiskt) idag om just T-kvällarna. De hade gjort en summering av premiärdagarna de senaste åren, rent vädermässigt. Jag fick syn på ett bekant namn. Caroline af Ugglas. Premiärartisten 2009. Några regnskurar föll över Borås. För att Caroline sjöng så vackert, säkerligen.

Hur kunde jag missa en sån underbar kväll? Jag fattar inte. Kollade tillbaka i min blogg just nu. Första gången jag såg Caroline af Ugglas live var den 28 november 2009. På Folkan i Borås. Jag upptäckte henne i melodifestivalen 2009... ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ?
Det här får bli ett olöst mysterium.


du tog med dig ett helt liv

Jag har varit full av sorg idag. För några dagar sedan hände det en olycka, som tog livet från en ung pojke. Jag kände inte pojken, men jag visste vem han var och jag har träffat honom tillsammans med min kusin för ett par år sedan.
Det känns tomt, även om han var så långt ifrån mig. Jag tycker sånt här är otroligt sorligt. Jag har vänner som var bra vän med honom, och jag lider verkligen med de.

Jag tänker på hans nära och kära, hur kniven vrider och vänder sig i deras brustna hjärtan, försöker  ge tröst från ingenstans. Jag kan inte låta bli att fälla tårar.

Nu ska jag tända ett ljus och låta honom vila i frid.


och tiden bara gick

Det finns så många saker som är fel. Som man ångra att man har gjort eller som man inte har gjort. Vi lever i nuet, för man kan inte leva i framtiden eller i historien. Nuet kan kännas tungt och besvärligt, men man klarar alltid det. Vill man klara det så klarar man det. Här och nu. Men inte för alltid. Tiden går.


bullbak gräver fram minnen

Jag och min lillebror är ensamma hemma, så vi passar på att baka bullar och chokladmuffins! Imorgon fyller nämligen Vickebus år, så ja. Vad passar bättre än bullar och muffins? Jag är ingen höjdare i köket. Jag minns en gång jag och min lillebror skulle baka muffins... när muffinsarna var färdiga var de helt platta. Vet inte vad jag gjorde fel. Sen har jag en tendens att bränna bakverken i ugnen. Vi får hoppas att den turen med bullar och muffinsar blir bättre. Det kan la inte gå fel om man följer receptet till punkt och pricka?

Nu står bulldegen och jäser, så jag ska passa på att dammsuga upp allt mjöl som råka hamna på golvet...


min dröm



Jag vill att det ska hända något explosivt i mitt liv så att jag kan skriva en självbiografi. Jag tänker oftast "jag måste bli en framgångsrik offentlig person som börjar ta droger, hamnar långt in i mörket som sedan finner ljuset igen". Det kommer nog bli en läsvänlig självbiografi. Förstår ni hur jag menar? Det måste hända något oväntat, explosivt, galet korkat ni vet. Men det är egentligen inte så det måste gå till. Jag måste bara försöka infinna mig i något intressant, sen är det bara att skriva.

Jag kan till exempel skriva om mina fantastiska stunder på Caroline af Ugglas konserter, hur jag kämpade med min karriär som journalist eller nåt. Fan vad komplicerat.

Jag ska i alla fall skriva en självbiografi innan jag dör - jag lovar som in i bomben.


unikt

Veckan har passerat sig lik som förra veckan och veckan därpå och nu är det alla veckornas höjdpunkt - helgen. Allt går runt och runt som en cirkel (naturligtvis). Man vaknar på måndagen och inser att det är långt kvar till helgen. Sen vaknar man på tisdagen och inser ännu en gång att det är långt till helgen. Sen kommer onsdagen och då inser man att det bara är torsdag och sen kommer äntligen fredagen.. Så är det alla veckor. Allt går bara runt och runt. Är detta alla kallar livet? Cirkeln har inget slut för allt går bara runt och runt. Pensionen kommer någon gång, då bryts cirkeln på något sätt.. Jag har långt kvar till den långa ledigheten, men åh vad jag längtar. Jag börjar bli lite trött på att åka runt i cirkeln. Jag behöver tiden till att vara.


min mamma

Idag fyller min fina mamma 42 år, så snart kommer det några gäster över för lite middag.
Nästan som "Halv åtta hos mig", fast ja halv sju hos mig.


Vi går vidare till något nytt.

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Ja, jag klättrade på höga höjder och sen hoppade ner som en fågel. Det var med 9e när vi var på klassresa på Vidablick.

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Jag hade inga nyårslöften.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nej.

4. Dog någon som stod dig nära?
Ja. Min älskade Lenanrt!

5. Vilka länder besökte du?
Inga länder, förutom det landet jag bor i. Sverige, alltså.

6. Är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011?
Ja. En Lennart.

7. Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas?
2 maj, jag och Lennart låg på asfalten och jag sjöng för honom. 16 april, när jag såg Caroline af Ugglas i Falkenberg. 29 augusti, när jag såg Caroline af Ugglas på Liseberg. Sen vet jag inte..

8. Vad var din största framgång 2010?
Att jag lyckades, trots mycket besvär, jobba upp två IG till G. Det var min största framgång. Jag är stolt över mig själv än i dag!

9. Största misstaget?
Jag har gjort så många misstag.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Jag har varit sjuk. Förkyldningar för det mesta. Eller ja, bara det.

11. Bästa köpet?
Min systemkamera! Åh, vad jag älskar den.

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Coca cola, energidricka och sånt tramsigt..

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Det var ett samtal med GH, min f.d mattelärare. Han berättade att jag fick G på MA-NP och att han beslutade sig för att sätta G i slutbetyget. Fan vad jag blev glad. En annan sak som gjorde mig riktigt glad var när ansökningsbreven kom. JAG KOM IN!

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010?
Jag vill ha en egen måne - Ted Gärdestad, Du var mitt hjärta - Tommy Nilsson och Caroline af Ugglas.

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Jag var ledsnare. Hela året har varit ledsamt, bortsett från några gånger då jag log.

16. Vad önskar du att du gjort mer?
Vet inte, tråkigt nog.

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Vet ínte, tråkigt nog.

18. Hur tillbringade du julen?
Som alla andra jular. Först med släkten på mammas sida, hemma hos mormor och morfar sen med släkten på pappas sida hemma hos farmor och farfar. Ingenting annorlunda.

19. Blev du kär i år?
Jag blev förälskad.

20: hur många one night stands?
Ingen.

21. Favoritprogram på TV?
Bonde söker fru, Halv åtta hos mig, Ullared, Välkomen åter, Ung och bortskämd, Annorlunda familj.. mm.

22. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Njaaaa, tycker mindre om bara..

23. Bästa boken du läste i år?
Bara inte du - Katarina von Bredow och Huliganen, minns inte författaren med det var något med Kofmehl eller nåt.

24. Största musikaliska upptäckten?
Melissa Horn, Orup, Simon Norrsveden, Jonathan Johansson..

25. Något du önskade dig och fick?
Jag har önskat mig att få se Caroline af Ugglas och det fick jag göra två gånger detta året!

26. Något du önskade dig men inte fick? 
Behålla Lennart, men det fick jag inte. DEN JÄVLA BILLISTEN KÖRDE PÅ HONOM TILL DÖDEN. DÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ. Jag är så jävla arg på den människan. Så jävla fucking arg! Och besviken och ledsen. Fan. Min Lennart.

27. Årets bästa film?
Hm. I rymden finns inga känslor.

28. Vad gjorde du på din födelsedag 2010?
Det minns jag inte. Eller jo. Det var så jävla mycket snö så mormor, morfar, farmor och farfar kunde inte komma. Jävla snö. Dra åt helvete, typ. Så jag åt tacos. Det minns jag.

29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Ja. Om jag inte hade förlorat min fina vän Lovisa och min fina katt Lennart så hade året varit så jävla bra. Tror jag. Sen lite hemliga saker, som jag inte tänker berätta.

30. Hur skulle du beskriva din stil år 2010?
Emo för fan. Nej, haha. Soooooftisch..

31. Vad fick dig att må bra?
Mina nära och kära och Caroline af Ugglas.

32. Vilken kändis var du mest sugen på?
Typ alla snygga hårdrockskillar.. Som är kändisar.

33. Vem saknade du?
I år? Nu i slutet har jag saknat Lennart så otroligt mycket. Sen har jag saknat Lovisa. Sen har jag saknat gamla tider då allt var bra.

34. De bästa nya människorna du träffade?
Mina coola mediaklasskamrater.

Liknande frågor.

Hur har året 2010 varit för dig?
- Det har varit både bra och dåligt. Men mest dåligt, tråkigt nog. Fuck 2010.

Bättre än förra året? -  Nej. Definitivt inte.

Har du flyttat under 2010? - Ja. Jag vill flytta igen.

Har du kysst en främling? - Nej.

Hur har din kärlek varit under 2010? - Lennart har fått all min kärlek.

Har du sagt jag älskar dig till någon? -  Ja.

Har någon sagt jag älskar dig till dig? -  Ja.

Har någon i din närhet tagit självmord? -  Ja, Lennart sprang över vägen och blev påkörd. Men det var inte meningen, så det var inget självmord.

Har du slagit någon på riktigt med knytnäven? - Inte vad jag minns.

Har du varit i slagsmål? - Ja, med mina syskon.

Har du gjort någonting du ångrar? - Njaa. Man ska aldrig ångra något som fått en att le.

Har du skämt ut dig? - Ja, det är klart.

Har du varit ute en hel natt? -  Inte en hel natt.

Har du blivit tagen av polisen? - Nej.



Till sist vill jag tacka alla nära och kära för att jag fick uppleva 2010. Även om mina förhoppningar inte fylldes ut. Jag vill också tacka Caroline af Ugglas för konserterna hon gav mig och alla andra, och sin nya skiva som fyllde upp tomma hål. 

Snart lämnar jag 2010 bakom mig och jag kommer inte att sörja. För nu ska jag gå vidare och leva livet vidare. Jag kommer ta med mig mina fina vänner, familj, Caroline af Ugglas och min älskade lilla Lennart. Lennart kommer alltid vara med mig. För han är min. Min förevigt. Min älskling.

Jag vill inte säga att 2011 kommer bli bättre, jag tänker inte ha några förhoppningar. För jag vill inte se mina förhoppningar blekna. Jag tänker ta varje dag som de kommer, fast det kommer bli svårt. För sån är egentligen inte jag. Jag vet inte hur jag ska förklara. Men jag önskar mig själv lycka till nästa år. Att bara se det positiva, fast någonstans måste man bevara de negativiteten. Men ja. Som sagt. Komplicerat.

Jag önskar er alla lycka nästa år, min vänner. Ha det trevligt så hoppas jag vi ses i vimlet 2011!

Er Martina.






























Viskastrand

Nu går jag på gymnasiet. Det är helt galet egentligen. Gymnasiet är till för äldre ungdomar är jag en av dom liksom? Jag kan inte skriva ner allting för det känns helt åt skogen. Man har inte vant sig än. Det är det.

Första dagen var helt okej även om vi bara gick drygt en timme. Jag hamnade i MP10C eller så var det MPC10, jag vet inte riktigt om 10 eller c kommer först. Medieprogrammet blev uppdelade i tre klasser som ni kanske anade.

Min klass verkar helt okej man har inte lärt känna den än men på måndag ska vi lattja och ha skoj. Då faller vi samman till en klass i gymnasievärlden!


när jag är framme

Jag hade tänkt dela med mig av mina framtidsplaner, som jag nämnt i ett tidigare inlägg att jag skulle göra.
Men vet ni vad? Jag har jättesvårt för att få till det. Att få fram dom rätta orden och placera dom rätt.
Jättesvårt, verkligen!
Jag försöker någon annan dag eller så kan jag skriva om min framtid när jag är i framtiden, haha!

Vi ses i framtiden..


Ingen framtid

Kära bloggen.
Jag vet inte riktigt vad som gick fel när intagningskuvertet kom.
 Kanske såg jag fel, men jag vet att jag inte gjorde det. Jag bara önskar.
 Jag har ingen framtid. Facebook svämmar över av - Jag kom in, blabla.
Vem bryr sig? Jag vill inte se alla andra stråla av lycka medans jag sitter här och gråter tunga tårar.
Helvete.

Kära bloggen.
Jag vill säga förlåt för min lögn.
 Jag vet inte vad som har flugit i mig. Kanske ser jag allt fel. Att världen är svart och att sprida lönger är okej. Men jag vet att jag ser allt rätt.
Att världen är färgglad och min framtida skolgång är prickad.
He.ve..
Hej MP på Viskastrand! Vi ses den 20:e Augusti.

Yes, jag kom in!


vättern

Klassresan var verkligen askalas.
Vi tillbringade lite mer än ett dygn på Vidablick.
Vi gjorde roliga samarbetsövningar, vandrade i skogen, myste vid en brasa, badade i Sveriges kallaste sjö och det äventyrligaste av allt - Klättrade på höga höjder.

10 meter i luften med en sele som satt fast i ett rep vandrade jag sakta men säkert på en smal lina till andra sidan. Sedan hoppade jag rakt ut. Så jävla härligt och det känns jättehärligt att ha gjort det. Liksom, att motarbeta rädslan som gnagde minutrarna före min tur. Samma sak gällde när jag gjorde "svängen". Fast då gick man på en stock sen skulle klasskamraterna "köra" en till en klocka. Asballt!
Jag kan visa film senare.
Hallå status, liksom...


magisk

 Nu är ärtgåtan löst - tanden är väck.
 Ja, när jag för ett tag sedan besökta tandvården här i byggden upptäcktes det något konstigt. Enligt ett tand-fotografi döljdes det en "ärta" under min visdomstand, som inte har växt ut än. Jag fick en inbjudan till tandläkarna i Borås. Jag åkte dit, tog en ny bild och fick ett svar. Det var en extra tand som ville ut. För att undvika större problem i framtiden beslöt dom sig att ta bort den. Sagt och gjort. Jag tog bort den i torsdags. Det var första och sista tanden som jag drog ut, säger jag bara. Fyfan. Det var obehagligt. Nu såhär i efterhand gör det ont och känns allmänt konstigt. Trots att jag bör låta bli stygnen jag fick, är det svårt att motstå. Åååååååååååh, att allt ska vara så besvärligt.


så jag drar iväg



Åh, vad jag vill ha sommarlov.
Åh, vad jag vill börja gymnasiet.
Åh, vad jag är trött på Tranängskolan och allt vad den innebär.
Åh, vad jag vill till framtiden.
Åh, vad mycket jag vill.
ÅH.


en dagbok på internet



Mina tankar blir mina ord.
Bilden ovanför är min nuvarande bästa bild jag tagit och redigerat.
Jag är jävligt nöjd.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0