orden

Jag måste skriva ner allt mitt klagande. Någonstans måste det finnas en plats för sådant också.
Det låter fel att säga - Fyfan vad jag är trött på solen!
 Jag har tjatat så länge på den. Men jag kan inte låta bli. Solen är uttjatad!
Det är torrt, svettigt, äckligt och stelt överallt. Det hade varit en annan femma om gräset hade varit grönt och mjukt, men nu är det bara brunt, torrt och förjävligt.
Lite regn hade inte skadat.

Jag är jävligt uttråkad! Det finns ingenting att göra i denna jävla händelselösa hålan jag bor i.
Folket är dryga och "ååh, jag är så jävla cool". 
Badstranden kryllar av äckliga invånare som tror att dem äger allt och alla.
Jag trivs bäst vid kusten. Inte Falkenbergskusten. För där kryllar det , för det mest av dom dryga invånarna.
Jag drar alla över samma kam, det är jag vid detta laget mån om.
Men jag bryr mig inte ett dugg för jag är sjukt jävla uttråkad!

En annan sak, som är mycket roligare än allt man klagar över. Jag ska köpa en systemkamera på måndag! En Nikon D3000. En bra kamera för nybörjare. Åh, jag kan redan nu känna hur den greppar skönt i min hand, hur den hänger fint runt min hals. Detta kan tyckas en aning konstigt men jag funderar på att döpa min kamera till Puck. Allt blir så mycket roligare då.

Det är svårt att låta bli klagandet. Det hör en människokropp till. Som om klagandet finns där inopererat.
Fast det finns saker som är roliga också. Man ska försöka se till det roligare, så kanske klagandet lättnar ut.

Ingenting och mycket mer | |
Upp