Martina

Det är nu vi 9:or har valet framför oss, lite som grunden till vår framtid. Beslutångest eller inte.
Jag känner en stor press inför gymnasiumvalet. Jag vet inte vad jag vill bli, jag är otroligt skoltrött just nu.
Att leta efter en ny skola ökar min skoltrötthet mer, men på ett sätt inte. Det är inom en snar framtid man får välja utöver sina intressen och vad man vill bli. Man får välja det man tycker är kul.
Jag vet inte vad jag vill bli, jag måste ju bli något?
Har varit inne på florist ett bra tag, men äsch. JAG VET INTE?! Det är många som vet vad dom vill bli, vilken linjer dom ska gå till och med kanske skolan dom ska tillbringa sin 3 kommande år på? Pressen ökar för mig, trots att jag har lång tid kvar på mig, men tiden springer i väg. Plötsligt så är det den 1 februari då det är sista ansökningsdagen. Eller är det inte så?

Herre min gud, jag stressar nog upp mig lite för mycket. Jag borde inte göra det, men det är inte det allra enklaste och låta bli.

En sak vet jag. Man ska välja det som känns rätt för hjärtat och vad säger man mer? Glömt av.''
Dessutom så är det inte så farligt, vi har rätt att ändra oss. För ingen kan begära att en 15-åring ska vet exakt vad den vill syssla med i framtiden. Tiden går, likaså våra intressen. Det kommer nya, kanske?

Ni som går på gymnasiumet nu. Hur kände ni inför valet? Var det pressat för er med? Berätta gärna.